Låt Haraker få sin friskola

VLT

I dag (mindre än en vecka innan skolstarten) kommer frågan om att överklaga skolverkets och länsrättens beslut om start av friskola i Haraker till kommunstyrelsen.

För ett år sen stängdes den kommunala skolan, trots stora protester från elever och föräldrar. När beslutet var fattat tog föräldrar på orten initiativ och kom i kontakt med företaget Olympica AB som visade sig vara intresserade av att starta friskola i Haraker. Hoppet tändes på nytt. Skolverket godkände ansökan om start av friskola. Vad gjorde då socialdemokraterna och vänstern i Skultuna, jo de överklagade beslutet till länsrätten. Även i denna instans fick skolan godkänt och skulle kunna starta till höstterminen 2005.
Detta räckte dock inte för Skultuna kommundelsnämnds majoritet. Frågan drivs vidare och flyttas nu till kommunstyrelsen som skall överklaga beslutet ytterligare en gång via kammarrätten för att försöka hindra starten av friskolan. Inte nog med detta, man begär uppskov och förlängd tid för att kunna överklaga beslutet från den 25 juli till den 22 augusti det vill säga fem dagar efter elevernas skolstart.

Vi vill vädja till socialdemokraterna och vänstern i kommunstyrelsen Västerås. Sluta överklaga och låt eleverna som vill få börja i Harakers skola. Det handlar om 24 elever i skolan och sex barn i förskoleklass. Det är ett lokalt initiativ, en skola på landsbygden med föräldrar och elever som vill ha kvar sin skola. Kostnaden per elev är densamma oavsett om eleverna går inne i Skultuna eller i en friskola i Haraker. Låt detta initiativ bli verklighet och sluta bråka!

Västerås kommun behöver sina landsbygdsskolor!

VLT

I Västerås bor cirka 130 000 personer, var-av ungefär 25 000 utanför själva tätorten.
I dagsläget finns endast ett fåtal landsbygdsskolor kvar: Tortuna, Romfartuna, Dingtuna, Ekeby, Orresta och Sevalla.
Förra hösten lades Harakers skola ner och det är stor risk att Sevallaskolan nu också försvinner.
Att lägga ner en skola på landet får mycket större konsekvenser än att lägga ner en skola inne i en tätort om det finns en annan skola i närheten.
Västerås kommun har behov av att växa och utvecklas, även på landsbygden.
All framtida expansion ska inte och kan inte enbart ske i förtätning av stadens grönområden eller i området kring Geddeholm.

Vi i centerpartiet ser skolan som ett nav i en bygds utveckling. Där läggs grunden för gemenskapskänslan bland människor i bygden.
Små landsbygdsskolor kan också vara en tillgång för fler än barn boende på landsbygden. Vi vet att föräldrar från stan redan i dag väljer att låta sina barn gå i en mindre skola. Den miljön och pedagogiken skulle kunna utvecklas ännu mer så att fler fick chansen att gå i en landsbygdsskola.
Likväl som att skolbarn bussas från landsbygd till tätort, borde även det omvända fungera.
Det kan också finnas förutsättningar att driva en landsbygdsskola på andra sätt än vad som görs i dag. Det viktigaste är att kvaliteten säkras. Flera goda exempel finns att hämta i andra kommuner, exempelvis med föreningskooperativ eller ideella byalag som äger och underhåller skollokalerna.

I dag, torsdag, kommer kommunfullmäktige att debattera centerpartiets motion om att kommunen bör ha en strategi för att behålla och utveckla de landsbygdsskolor som finns kvar, en strategi som även Proaros ställer sig positiv till.
Det är dags att ta ett helhetsgrepp om landsbygdsskolorna!
Skulle landsbygdsskolorna försvinna, försvinner också de pedagogiska möjligheter som en mindre skola på landet kan erbjuda och till syvende och sist är det barnen som kommer i kläm.

Ett Naturum behövs i Västerås

VLT

Vi borde ha ett Naturum i Västerås, en mötesplats där natur- och miljöfrågor framställs lika fängslande och intressanta som de faktiskt är.
Tänk dig att få kika på storskrakens letande efter föda en kylslagen januaridag. Eller att dina barn får stilla sin nyfikenhet genom att se en utställning om vad som händer med Mälarens vatten då vi spolar ner mediciner i toaletten. Naturum finns i dag på ett 40-tal platser runt om i landet och de lockar såväl turister som närboende att lära sig mer om natur- och miljöfrågor. Samtidigt inspirerar de människor till att upptäcka naturen på egen hand. Naturen runt knuten är ofta mer spännande än vi tror.

I Västerås och Västmanland finns fantastiska natur- och kulturmiljöer som är väl värda ett besök. Ett Naturum skulle kunna utgöra ett informationscentrum för vårt läns natur och kultur samt Mälarens ekologi.
Vi menar att det behövs en mötesplats för natur- och miljöfrågor i centrum, någonstans i den “centrala strandzonen”. En mötesplats som kompletterar naturskolan i Askö och som även vänder sig till vuxna besökare. Centerpartiet har tagit initiativ till ett Naturum och lagt ett förslag till kommunfullmäktige om detta.

Ett Naturum i centrala Västerås kommer självklart att bli ett attraktivt besöksmål för turister i kommunen och länet. Vi ser Värmlands Naturum i Karlstad som en förebild. Där finns häftiga utställningar om värmländsk natur, experiment för barnen, vid de stora fönstren med utsikt över Vänern står det tubkikare uppställda. I lokalerna driver också en företagare ett kafé med ekologiska råvaror, vilket ytterligare ökar trivseln.
Västerås ska ta chansen att öka människors engagemang och kunskap om naturen och samtidigt skapa ett trevligt utflyktsmål på nära håll. Visst skulle det vara mysigt att få sätta sig ner i en vacker miljö och dricka en kopp kaffe, bläddrandes i en bok om Sätra Brunn, medan barnen fascinerat kikar på flyttfågelsträcken över Mälarens vatten?

Nationell jordbrukspolitik? Nej tack!

VLT

Börje Svensson (v) kandidat till EU-valet, småbrukare med mera, skriver att han vill avskaffa EU:s jordbrukspolitik och ersätta den med en nationell jordbrukspolitik. Som lantbruksföretagare måste jag säga nej tack. Vi har under 50 år i Sverige haft en egen jordbrukspolitik som haft en varaktighet som halverats efter varje nytt beslut och som varje gång bytt inriktning.
Det första beslutet togs 1947. Efter 20 år togs ett nytt och efter ytterligare tio år togs ännu ett nytt, som reviderades kraftigt efter fem år 1982. Den politiken fick en totalt ny inriktning mot en svensk, ensidig avreglering, som gick under namnet omställning 90. Det beslutet handlade om en femårig omställningsperiod som aldrig hann avslutas förrän vi blev medlemmar i EU 1994 och kom att omfattas av EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Även om nu EU går in och förändrar den gemensamma jordbrukspolitiken så ligger den här politiken fast under längre tid och därmed kan det finnas en chans att som enskild företagare hinna anpassa sig till de nya förutsättningarna. Vi arbetar ju med levande material och dessutom har vi ansvar för anställda inom såväl våra egna företag som efterföljande led.
Den gröna näringen står för cirka 10 procent av BNP och 10 procent av sysselsättningen. Att då bli helt beroende av vilken politisk majoritet som finns just för stunden i Sveriges riksdag och i vilket konjunkturläge Sverige är vill ingen företagare jag känner utsätta sig för.

Jag kan dela en del av den oro för det svenska jordbruket som Börje Svensson känner men jag tror att både vänsterpartiets och miljöpartiets jordbrukspolitik leder oss in i en återvändsgränd. Deras inriktning förutsätter egentligen stängda gränser. Om Sverige bygger upp nya murar mot omvärlden, hur går det då med solidariteten med u-länderna?
Det går inte att backa in i framtiden och på fullaste allvar tro att Sverige ska isolera sig från ett växande Europa. Vi som vill utveckla landsbygden och den gröna sektorn måste lära oss hitta nya arenor för vårt arbete. EU är en sådan.

Sverige har en av världens hårdaste djurskyddslagar, högsta skatter på förnödenheter och även hårdaste regler på Kravodlat med mera. På en öppen marknad där konsumenten har makten att välja måste vi hitta gemensamma spelregler i EU och inom världshandelsorganisationen WTO.
Om vi inte gör det är jag rädd för att konsumenterna väljer bort oss, inte beroende på kvaliteten utan för att priset är den starkaste drivkraften för väldigt många. Sorgligt men tyvärr sant.

Riksdagen måste snarast hänga av den tyngande ryggsäcken och byta strategi. Vi får inte bättre miljö, djurvälfärd, öppnare landskap om vi offrar vårt eget jordbruk på en inhemsk fördyring av produktionskostnaderna. Vi kan inte ta på oss mer kostnader och åtaganden. Vi får heller inte bättre chanser om vi som regeringen ofta gör, det vill säga avstår att ta hem de pengar som EU-medlemskapet ändå ger.
Därför bör både den svenske lantbrukaren och den svenske konsumenten rösta på centerpartiet i EU-valet. Vi vill att EU har en gemensam jordbrukspolitik som syftar till att skaffa lika villkor i hela Europa. På sikt är detta den bästa garantin för såväl konsumenter, som kan garanteras sund och säker mat, och producenterna, som får en rimlig chans att konkurrera på något sånär lika villkor.

Bevara landsbygdsskolorna!

VLT

Närheten till en skola är naturligtvis viktig oavsett var en skolbarnsfamilj bor i kommunen. På en viktig punkt skiljer sig en mindre skola på landet sig mot en liten skola i stan. Skolan på landet är i många fall den enda sammanhållande länken i bygden och dessutom en förutsättning för bygdens fortsatta utveckling.
Självklart är skolan i första hand till för barnens kunskapsinlärning men vi som har att fatta beslut måste ändå försöka se till helheten.
Västerås kommun har som mål att utveckla sina stadsdelar. Från centerpartiets sida har vi hävdat i många år att detta handlar likaväl om Råby/Pettersberg som om Haraker och Sevalla.

Vi har idogt kämpat för att hela kommunen ska omfattas av kommunens alla mål och policies. Det kan handla om bredband, vägunderhåll, stöttning av lokala utvecklingsgrupper etcetera.
Centerpartiet önskar ett större gehör av majoriteten i kampen för stadsdelarnas/kommundelarnas utveckling. Vi har stöttat kommunens engagemang för stadsdelsutveckling på Råby, Bjurhovda och stöttar även utvecklingen på Pettersberg. På Pettersberg är det tänkt att Mimer ska ta över skolan och renovera den. Vår kritik angående projektet på Pettersberg är att Mimers styrelse borde ha varit mer involverad från början innan Mimer går in som ägare till skolan.
Nu behöver vi majoritetens stöd då det gäller de små landsbygdsskolorna och nu främst Haraker som är nedläggningshotad.

Haraker är en typisk landsbygdsort i kommunens yttre kant som varken har affär eller någon större service. Däremot har man en småskola och en kyrka. Inflyttningen har varit positiv de senaste åren och det finns tomter till salu och en viss efterfrågan.
Att stänga skolan skulle slå oerhört hårt mot en sådan ort. Centerpartiet vill tillsammans med majoriteten hitta alla möjliga alternativ för att kunna bevara skolan och därmed säkerställa Harakers fortsatta utveckling.

Centerpartiet är inte främmande för att stödja en friskola om sådana intressen finns. Det viktigaste är att inte fatta ett snabbt beslut om nedläggning på kommundelsnämndens möte den 26 november. Förutsättningarna för ett bevarande av Harakers skola måste nu börja ta form. På kommunstyrelsens sammanträde den 20 november vädjade vi till majoriteten att inte fatta ett förhastat beslut.

Centerprotest mot varningsbrev

VLT

Centerpartiets gruppledare Lars Kallsäby som själv bor utanför Dingtuna reagerar starkt på att Proaros bemöter en protestskrivelse med en skriftlig “erinran”.

– Jag blev smått chockad när jag fick reda på detta. Det är ju rena 1800-talet.
VLT berättade i går att föräldrarna under ett par års tid krävt mer personal på Dingtuna förskola.
Enligt Lars Kallsäby är det sedan tidigare en allmän uppfattning i bygden att skolledningen i Dingtuna saknar förmåga att föra en dialog. Han menar att det som nu hänt dessutom skadar hela Västerås stads rykte som arbetsgivare.
– Nu måste Proaros ledning visa sin vilja att återskapa förtroendet.
Själv tänker Lars Kallsäby ta upp det som hänt i kommunfullmäktige. Inom kort lämnar han in en interpellation där han kräver att ansvariga politiker förklarar agerandet.

Kommunalrådet Bengt Gustafsson (s) som är ordförande i Proaros styrelse vill inte ge några kommentarer till VLT.
Skolkommunalrådet Britt Sandström (s) har de senaste dagarna fått ett flertal brev från föräldrar med barn i förskolan. Hon säger att hon tänker invänta vad som kommer ut av ett möte med föräldrar och skolledning nästa vecka. Några synpunkter på Proaros agerande vill hon inte ge.
– Min förhoppning är att det ska lösa sig så att man kan gå vidare på ett positivt sätt.
Föräldrarna överväger att gå vidare med fler protestaktioner.
– Vi undersöker möjligheterna att frysa avgifterna för förskolan på ett konto och funderar på att som protest hålla våra barn hemma någon dag, säger föräldern Eva Engstrand.